Då Göta älv utgjorde en viktig gräns i Norden
Mellan det Svenska Västergötland och det Norska Bohuslän bildade Göta älv fram till 1658 en naturlig riksgräns
Naturlig gräns
På Bagaholmen, där Göta älv förenar sig med Nordre älv, byggdes i 1308 Bagahus som senare fick namnet Bohus fästning.
Fästningen byggdes ut och förstärktes och kom att bli Norges, och Nordens, starkaste befästning. Fästningens strategiska läge var viktig för de militära operationer som utspelade sig i Götaälvdalen.
Bohus fästning har gett namn åt landskapet Bohuslän. Den har under sin 700-åriga historia kontrollerats av Norge, Danmark-Norge och Sverige. Fästningen har varit belägrad minst fjorton gånger, men aldrig blivit erövrad i strid.
Gränshandel
Längs Göta älv hade gränshandeln gamla traditioner. Folket på båda sidor om älven hade både under fredliga och krigiska tider kontinuerlig förbindelse med varandra. Köpmän och bönder sålde sina produkter och gjorde sina inköp där de fann det lämpligast och fördelaktigast.
I handeln mellan Sverige, Danmark och Norge spelade marknaderna en viktig roll. Ända fram till ofredsåren på 1640-talet hade danska och norska medborgare full frihet att besöka de marknader som hölls i Lödöse, Brätte (Vänersborg) och Lidköping.
Viktig gränskontroll
Tullen i Vik (norr om Bohus) var en av de viktigaste gränskontrollerna i Västergötland. Folk från Götaälvdalen och olika delar av Västergötland passerade tullplatsen på sina resor från och till Kungälv och Marstrand.
Den livligaste trafiken inträffade vid marknaderna, mest vid Mickelmässotiden (29 september alt. söndagen efter), högtid till ärkeängelns Mikaels ära. I bondesamhället tillmättes dagen stor betydelse och mickelsmäss var en av de viktigare högtiderna på året.
